Dvärgpincher

Om Dvärgpinchern

Dvärgpincherklubbens beskrivning av dvärgpinchern finns här: http://www.dpklubben.se/Meny/kopa_dvargpinscher/omdp/Omdvargpinscher.htm

Gå även in och läs på Svenska Kennelklubbbens hemsida: http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/dvargpinscher/

 

Jag tycker själv att  Dvärgpinscher är en hundras som inte är helt okomplicerad, men ändå kan passa de flesta människor. Unga, äldre, ensamboende, stora familjer, stadsbor, landsbygdsbor. Bara man inser att ett hundansvar ofta sträcker sig mer än 10 år frammåt och att man förstår sin hunds grundläggande behov och ät beredd att göra vad som krävs för att vovven ska må bra. Det finns ofta lösningar . Arbetar man dagtid och inte har möjlighet att sköta jobbet hemmifrån eller att ta med sin hund finns det te.x hunddagis. Är man förstagångsägare av en hund finns det kurser att gå tillsammans med sin valp te.x på Brukshundsklubben för att öka sin hundkunskap.

 Jag vill också berätta lite om hur mina dvärgpinschrar är och vad jag tycker är speciellt för rasen om jag jämför med andra hundraser jag haft. ( Sedan är ju all individer olika )

Mina Dvärgpinschrar kan vara vaktiga och skälla när någon kommer.

Mina dvärgpinschrar är morska och modiga, de backar inte ett steg för stallets katter (som är lika stora) och dom tycker att påträngande hästar bör sägas till. (Annars struntar dom helt i hästarna) Alltså behöver mina Dvärgpinschrar skyddas i bland så dom inte blir skadade. Jag vill ju inte heller att de skadar stallkatten såklart.

Mina Dvärgpinchrar vill vara med sin flock och då hellre med "människan" än med sin artfrände, jämt. Det betyder inte att mina Dvärgpinschrar aldrig är ensamma hemma. Det är dock inget mina vovvar tycker om.

Mina Dvärgpinschrar är ointresserade av människor dom inte känner. Dom låter sig snällt klappas, men de brukar inte vifta på svansen och i stort sett ignorera den främmande. Sedan har jag har också träffat Dvärgpinschrar som blir galada för varje människa dom möter, hundar är som sagt olika individer.

Mina dvärgpinschrar är extremt lojala med sin familj och är oftast mycket förtjusta i de människor dom lärt känna. Då hälsar dom alltid och är jätteglada .

Mina dvärgpinschrar är mycket toleranta mot barn. De är vänliga och tålmodiga även mot barn som är helt ovana vid hundar.

Mina Dvärgpinschrar är lugna och balanserade inne om de får en riktigt lång promenad varje dag och helst lite mental syselsättning också. Mental sysselsättning är allt från att bara vara med i stallet, fika på stan, träna cirkuskonster, leka med barnen, lydnadsdressyr, sök,  osv...

Jag tycker att det är upp till varje hundägare om man vill ha sin hund i soffan eller i sängen, men mina Dvärgpinschrar vill och får ligga mjukt, varmt och nära människan.

En sak som jag har lärt mig som Dvärgpinscherägare är att undvika att vara "sträng". Jag tycker det fungerar bäst med kärlek, beröm och en mängd humor när vovvarna ska fostras.